En helt vanlig onsdag!

Någon utställning i Kramfors blir det inte. Då kan vi ju i och för sig vara med på dopet som vi blev bjudna på och ville gå på.
Aramis drog på sig kennehosta trots vaccination, men tack vare denna så var han sjuk i endast 3 dagar. Men eftersom SVA rekommenderar att man inte är med andra hundar 10 dagar efter senaste symtom så skippar vi utställningen. Vore ju hemskt om vi smittade någon annan.

Knappt en vecka senare började Mira hosta och dagen efter även Azzi. Dessa två också vaccinerade och båda har hostat 3-4 dagar, inte mer. Ingen har varit allmänpåverkad eller haft feber, så vaccinet har skyddat om än inte fullständigt.

Det här har ju i och för sig orsakat andra skador. Mira låg i morse (ehrm, ja kl 11.00 då) och tuggade på mina nya, varma, sköna kängor. Rastlös till tusen och med Aramis här så blir hon ännu mera rastlös om hon inte får göra något och det har ju inte gått då hon varit sjuk. Men i morrn tänkte jag ta ut henne och träna lite lugn lydnad, bara så pass att hjärnan motioneras.

Senare idag får Aramis fara hem. Ja, pappa har adopterat honom och blir lika besviken varje gång jag behåller Aramis här, och Aramis trivs hos mamma och pappa så han bor där på heltid nu. Men han har fått vara här under sjukdomen eftersom det finns fler hundar i Edsta som inte är vaccinerad.

I söndags var vi till Sundsvalls Fältrittklubb (måste ju använda hjälmen vi köpte) på ponnyridning och Ninnen ville rida på en fläckig häst (skäck) så det blev Pinto, stallets största ponny! Kl. 15.15 var det vår tur och Ninnen styrde stegen längst bort i ridhuset där Pinto stod med sin ledare och utan tvekan svingade hon benet över hästens rygg (fast jag höll i henne då förstås). Sedan grabbade hon tag i tyglarna med ena handen och sadeln med andra och så bar det iväg, i skritt!
Trava ville hon inte och det förstår jag då Pinto var så stor så hans steg gungade henne rejält och det gick nog fort ändå, men jätteduktig var hon! Så nu väntar vi på att det ska bli söndag igen så Ninnen kan åka och rida. Fast nu siktar vi på en mindre ponny.



I går (tisdag för de som missat att idag är onsdag - rubriken) var det som vanligt kyrkis mellan kl. 10 och 12 på församlingsgården här i Ljustorp. Det är för närvarande 3 föräldrar och 6 barn deltagande. Ninnen är i ålder med de andra två storasyskonen och Totte i ålder med de två andra småsyskonen.
På kyrkis leker barnen, ja vi vuxna också mellan våra pratstunder och vi sjunger tillsammans med fröken Cecilia innan vi fikar och sedan avslutar vi med mera lek.
I går var även mormor med och Ninnen som älskar att sjunga gjorde det i högan sky de sånger hon kom ihåg. Det var också hennes tur att tända ljuset och det gjorde hon så bra och så stolt!

I går kväll fick sig Mira ett välbehövligt bad och efteråt torkade jag henne torr med hårtorken i nästan en och en halv timme. Allt för att hon inte ska dra på sig eksem eller svamp igen.
Jag trodde vi fått bukt med hennes klåda, eller ja, det har vi, men det har blivit en ond cirkel och när Mira är uttråkad så slickar hon sig i tassarna och det i sin tur blir... klåda och eksem.
Så jag klippte ur tassarna noga, tvättade med klorhexidin och smorde med det bästa vi hittat hittills, Aloe Vera. Sedan tog vi på skorna inköpta på Hööks (för vinter och snöklumpar) så att det fick verka och så slipper hon tratten. Nu ser tassarna mycket bättre ut, redan efter en dag, så det blir en behandling till, sedan övergår vi till strumpor så kanske hon låter bli tassarna om vi har tur.



Just nu sover Totte i soffan bakom mig, mamma är ute med hundarna och Allan och Ninnen är på väg hem.
I kväll ska jag få natta Ninnen, för Allan ska iväg och blir borta hela natten. Så vi ska ha det så mysigt alla 3 i stora sängen!

Kram på er!

Ännu en fredag!

I morse vaknade jag på tok för sent, fick inte veta i tid (eller inte lyssnat) att vi skulle vara på Fäbodsandsvägen 1 helst före 10.00. Men vi kom inte sååååå jäkla sent, för vi svängde in på gatan vid 11.00.

Farfar (ja, Bert) behövde hjälp av Allan att tömma förrådet hos farmor (Kerstin och ja, det är barnens farföräldrar jag pratar om) som ska flytta. Eller ja, måste flytta. Banvallen ska breddas 4 meter och nya E4:an ska gå vägg i vägg. Därför ska allt tömmas, sorteras och packas.

En timme senare for jag på Mediamarkt för att hämta lite varor åt farmor (fortfarande barnens) och tog dem till hennes nya lägenhet. Så jag fick äntligen se den också!

Sedan var det en tur till ICA Kubiken och handla lite mjölk och fil och Ninnen följde med. Naturligtvis hade affären små kundvagnar och Ninnen ville promt ha en sådan och vem kan säga nej till den hjälpen?!
Stolt och stor styrde hon runt kundvagnen och handlade till farmor. Och lite gotta åt sig själv och mamma!

Vid 16-tiden begav vi oss hemåt eftersom vi skulle in på Birsta City också. Först Panduro och lite julkortmaterial. Sedan Lekplaneten och lekmaterial. Och till sist ÖoB för lite allt annat. Och vad stod där inne om inte en gunghäst, halvuppackad, söt och gosig. Och vem är inte TOKIG i pållar?!
Ninnen bara ville ha den med hem och jag försökte förklara att en sådan fick hon önska av tomten och att vi skulle skriva en önskelista till honom när vi kom hem. Men Ninnen ville skriva en lista NU och jag skyllde på att jag inte hade något papper. Då kom hon med ett papper i handen och gav mig och sa:
- Nu har du papper till tomten! Också gick hon.
Papperet var monteringsanvisningen till gunghästen! Ja, där fick jag! Men Ninnen var nöjd så och vi kunde gå och betala våra varor.

I bilen hem lekte vi fantasilekar om att fara till Haparanda och bygga en raket så vi kan åka till månen där högst uppe i himlen! Eller åka till pålleland och dela morötter med pållarna innan vi rider på dem. Och helt plötsligt la Ninnen av en go'rap och utbrast!
- Fölåt! och sedan fortsatte vi drömma oss bort till fjärran land.

Vi har världens bästa dotter! Hon är bara för go och söt!


Nu har det hänt en del igen!

Jag har varken haft ork, tid eller direkta tillfällen att blogga, så nu blir det en del att tala om!

Vi börjar med barnen!

Totte växer så det knakar, hela 70 cm lång och 8810 gram tung (ja, han är tuuuuung). Han pratar, skrattar, jollrar och går an, ibland 03:15 och det uppskattas inte lika mycket av hans mamma, men bättre att han är glad än ledsen. Han varken sitter eller kryper än, men verkar lika glad för det.
Han har haft det lite körigt med magen i samband med introduktionen av barnmat och blev helt förstoppad ett par gånger, men nu är skiteriet igång som vanligt igen.

Ninnen har också hunnit med en hel del. Hon har hunnit sova både hos farmor och mormor en del utan mamma och pappa och hon tycker det är så roligt.
Hon är fortfarande alldeles pålle-tokig så vi har betalt medlemsskap till Sundsvalls Fältrittklubb och ska ta med henne på ponnyridning på söndag.
Förra veckan klämde hon fingret varigt så hon har fått vara till doktorn två gånger sedan dess för att först få penicillin som inte gick att äta och sedan en lite godare sort.

På hundfronten har det varit full rulle.
Mira är nu helt återställd, börjar sätta muskler och har idag för första gången sedan hon bröt benet fått sträcka ut i full galopp med Aramis och Azzi på travstigen i skogen. Och hon är fortfarande snabbast! Nu ska vi bara odla lite hår på henne också istället för det jag klippte av henne i somras så kanske hon också kan få följa med på specialen till sommaren. Hon har också, sent omsider haft sitt första löp.

Aramis har varit på utställningar hela hösten.
11-12 september var han i Nordmaling och Umeå och fick fin kritik och bra bedömning.
18-19 september drog hela familjen till Sveg med lånad husvagn och ställde Aramis i Sveg på lördagen och Ljusdal på söndagen. Enda nedslaget där var för att han hade för lite hull (läs: inget alls). Det var väl inte konstigt eftersom både Mira och Zita löpte samtidigt och den stackars hanhunden låg på hallgolvet i Edsta och gnall och ylade.
Sedan fick vi vila fram till 9-10 oktober då det var dags igen, fast här hemma. Nordichallen SKK på lördagen. Aramis fick ett tredjepris för felaktiga proportioner och huvud och dåliga rörelser!!! Ja, det säger mer om domaren än om hunden då proportioner och bra rörelser är det han har. Men jag tror inte domaren kunde sätta fingret på vad det var för fel och kunde inte standarden så hon vågade inte ta fram måttstocken.
På söndagen gick det bättre. Första pris och HP. Han fick nedslag på att han är "flamsig och okoncentrerad" i rörelserna och kroppen och det är han. Han har så mycket annat för sig när han springer i ringen och han sitter ännu inte ihop. Han har helt enkelt inte växt i kroppen!

Azzi, ja gamla Azzi! Hon är som vanligt. Ligger mest och myser i soffan, sängen, Annis säng, golvet MED kudde m.fl. mjuka sköna ställen. Hon är världens goaste hund och kräver inte mycket av sina ägare så länge hon får god mat och mycket kel.

Jag har beställt ögonlysning åt både Mira och Azzi och HD/ED röntgen åt Mira. Ögonlysningen är väl inte nödvändig, men efter en lång diskussion med bouvierkunniga har jag bestämt mig för att se så de inte har ärvt sina "förfäder" och det kan dessutom vara bra material för avelsvärdering för Miras uppfödare. Jag ska även göra en koll på Mira för att se så hon inte har hypo/hyperthyreos, men det blir senare. Azzi är redan kolla 2 gånger.

Nästa utställning är i Kramfors 30 oktober, bara Aramis anmäld.

Hmm... blev inte så långt ändå. Kanske bra det så någon orkar läsa!
Men några bilder blir det i alla fall!


BIS vinnaren Sundsvalls Brukshundklubbs utställning 101010
SV-10 War Thunder Index - Gun & Karl-Inge - A'message Kennel


Lovaktarens Mira 11 månader


Maldas Azzi 5 år


Skjervtorpet's Aramis 20 mån


Totte 6 mån


Ninnen 2,5 år



RSS 2.0