Long time...
Det känns som om det är dags för en uppdatering. Skulle blogga mer om det hände mer i mitt liv och jag hade en fungerande kamera. Jag lyckades sparka igång den jag har så några bilder bidde det.
Det har egentligen inte hänt så mycket på den här fronten. Anni växer, Aramis växer mer, Azzi krymper, Allan får inte växa och jag törs inte ställa mig på vågen om den ska visa lika mycket som sist. Jag börjar bli gammal också. Jo, men visst serru (skrattar åt ironin). Man märker det på barna sa någon klok vuxen nyligen och nog är det så. Min systerson Max tar studenten snart. Inte orkar man med saker som man orkade när man var 15 heller. Kan ju i och för sig bero på den övervikt jag dragit på mig.
Jag och Aramis gjorde ett försök till lydnadsträning, alltså lekträning med små roliga saker, men jag har bestämt mig för att vänta någon/några månader till. Anledningen är att han är så yrsig, flamsig och exalterad att han inte ens kan sätta sig utan tippar helt resolut bara omkull på sida i 0,02 sekunder innan han flyger upp igen och ska kela, pussas och tugga lite på matte. Så vi fortsätter bygga på vår goda kontakt och hans underbara följande av matte på promenad i skogen.
Ja just ja, Timmy, du ville ha en kopia på promenadtiderna, jag skriver ner dem längst ner i den här posten istället (om jag kan översätta norska) så kan du kopiera och skriva ut. Jag har ingen svartfärg i min skrivare.

Mmm... Spagetti och köttfärssås är mumma! Och försöker du hjälpa till så matvägrar jag!

Utmattad efter lek med styvsyrran!

Mysigt somrigt och vi kan alla vara utomhus och leka.
Här Timmy (och alla andra som kan tänkas vara intresserade) kommer promenadschemat. Det gäller framförallt stora hundraser som växer fort och mognar/är färdigvuxen sent. Tänk på att det här inte är någon absolut mall, men bra som riktlinje. Tack Hildegunn för din utförliga "valpguide"!
Tips och råd vid promenader med valp! av Hildegunn Midtbø Bondhus, Kennel Skjertorpet
En valp ska inte gå långa promenader. Det är direkt skadligt för skelettet och kan ge hunden onödiga skador och plågor i vuxen ålder. Valpen växer fort och skelettet är ömtåligt. Vänta med långa promenader till valpen är 10-12 månader.
Använd sunt förnuft, en hund är inte färdigvuxen förrän vid 2 års ålder. Det klart att valpen klarar av att gå långt, den går så länge vi går, det ligger i dess natur för blir den efter så överlever den inte på egen hand.
Låt valpen, i den mån det är möjligt vara lös ute så att den får röra sig i sin egen takt och utveckla sin muskulatur. Göm gärna godbitar eller dig själv så får den använda nosen och huvudet. Begränsa boll och pinnkastning då det sliter på lederna när valpen först rusar fram för att slå på en tvärnit.
Tips på längd på promenaderna.
10 veckor: 5 minuter, 2-3 gånger per dag
4 månader: 10 minuter, 3 gånger per dag
5 månader: 15 minuter, 3 gånger per dag
6 månader: 20 minuter, 2-3 gånger per dag
7 månader: 30 minuter, 2-3 gånger per dag
1 år: har du följt detta schema så kan du nu ta 1 timmes promenader
Det har egentligen inte hänt så mycket på den här fronten. Anni växer, Aramis växer mer, Azzi krymper, Allan får inte växa och jag törs inte ställa mig på vågen om den ska visa lika mycket som sist. Jag börjar bli gammal också. Jo, men visst serru (skrattar åt ironin). Man märker det på barna sa någon klok vuxen nyligen och nog är det så. Min systerson Max tar studenten snart. Inte orkar man med saker som man orkade när man var 15 heller. Kan ju i och för sig bero på den övervikt jag dragit på mig.
Jag och Aramis gjorde ett försök till lydnadsträning, alltså lekträning med små roliga saker, men jag har bestämt mig för att vänta någon/några månader till. Anledningen är att han är så yrsig, flamsig och exalterad att han inte ens kan sätta sig utan tippar helt resolut bara omkull på sida i 0,02 sekunder innan han flyger upp igen och ska kela, pussas och tugga lite på matte. Så vi fortsätter bygga på vår goda kontakt och hans underbara följande av matte på promenad i skogen.
Ja just ja, Timmy, du ville ha en kopia på promenadtiderna, jag skriver ner dem längst ner i den här posten istället (om jag kan översätta norska) så kan du kopiera och skriva ut. Jag har ingen svartfärg i min skrivare.

Mmm... Spagetti och köttfärssås är mumma! Och försöker du hjälpa till så matvägrar jag!

Utmattad efter lek med styvsyrran!

Mysigt somrigt och vi kan alla vara utomhus och leka.
Här Timmy (och alla andra som kan tänkas vara intresserade) kommer promenadschemat. Det gäller framförallt stora hundraser som växer fort och mognar/är färdigvuxen sent. Tänk på att det här inte är någon absolut mall, men bra som riktlinje. Tack Hildegunn för din utförliga "valpguide"!
Tips och råd vid promenader med valp! av Hildegunn Midtbø Bondhus, Kennel Skjertorpet
En valp ska inte gå långa promenader. Det är direkt skadligt för skelettet och kan ge hunden onödiga skador och plågor i vuxen ålder. Valpen växer fort och skelettet är ömtåligt. Vänta med långa promenader till valpen är 10-12 månader.
Använd sunt förnuft, en hund är inte färdigvuxen förrän vid 2 års ålder. Det klart att valpen klarar av att gå långt, den går så länge vi går, det ligger i dess natur för blir den efter så överlever den inte på egen hand.
Låt valpen, i den mån det är möjligt vara lös ute så att den får röra sig i sin egen takt och utveckla sin muskulatur. Göm gärna godbitar eller dig själv så får den använda nosen och huvudet. Begränsa boll och pinnkastning då det sliter på lederna när valpen först rusar fram för att slå på en tvärnit.
Tips på längd på promenaderna.
10 veckor: 5 minuter, 2-3 gånger per dag
4 månader: 10 minuter, 3 gånger per dag
5 månader: 15 minuter, 3 gånger per dag
6 månader: 20 minuter, 2-3 gånger per dag
7 månader: 30 minuter, 2-3 gånger per dag
1 år: har du följt detta schema så kan du nu ta 1 timmes promenader
Sommaren verkar vara räddad
Har jag tur så har jag jobb i sommar. Sannorlikheten för det är i alla fall hög. Nu ska jag bara lära mig så simpla saker som att kasta spännband, köra Ljungbyn med joystick och att koppla loss sladdar och slangar innan jag lättar på draget på släpet. Men det ska jag väl ändå klara.
Hur som helst så kommer jag att ha trevliga, underhållande och snälla arbetskamrater... eller huuuuuur!!! Den enen är mer galen än den andre och stämmning och skämt ligger på bottennivå. Där platsar jag!
Fordonsansvarig försöker komma överens med en jävlig telefon, lotsarna är griniga på SJ och trafikledaren hänger gardiner. Jag skämtar inte. Jag har bildbevis! Snyggt blev det i alla fall.
Här hemma är allt som vanligt minus jag på dagarna. Allan har mycket att stå i som hemmapappa. En Anni som är mer vild än tam, en Azzi som hellre jagar boll än ligger still och en Aramis som det knakar om, så fort och mycket växer han. När han kom var han mindre än katten, nu är han halvvägs till Azzis fullvuxna storlek. Han har väl gått om henne lagom till midsommar (troligtvis inte, men ibland verkar det så).
Foton har jag inga heller för jag har ingen kamera och tomten kommer ju inte på ett bra tag.
Appropå det... hur svårt ska det vara att förstå för en människa att 0 i inkomst är verkligen NOLL. Jag pratade med en "kompis" häromdan och naturligtvis kom vi in på ekonomi och tyvärr genomsyrar en dålig sådan allt och det griniga svarta monstret kryper närmare och närmare alla situationer man än kan hamna i. Hur som helst så tyckte hon att jag kunde spara pengar till allt jag ville köpa (digitalkamera och trimbord till hundarna för att skona min redan bräckliga rygg från kotknackaren). När jag förklarade att jag inte kan spara för att jag inte har något att spara så förstod hon inte.
- Det klart du kan spara! Det är ju bara att lägga undan en viss summa per månad!
Jag brann och idiotförklarade henne. Hennes kommentar var att ingen klarar av att leva på ingenting så någon form av inkomst hade jag väl ändå. Ja, stackars Allan och mamma (tack, älskar er!) och barnbidraget, men (tro det eller ej) så går det mesta av det till Anni. Jag har inga laster längre, slutade röka för 1,5 år sedan, köper aldrig kläder (förrutom arbetskläderna nu då, tack igen mamma) utan går på folk runtomkring och tigger ärvda kläder och jag försöker hålla mig borta från godis så gott jag kan. Fan, jag skulle ju nästan kunna bli rik på en normal månadsinkomst!! Tur de!
O du bror! Jag vill åka! Dra iväg åbäket till bilprovningen nu! :P
Ha de så läng!
Hur som helst så kommer jag att ha trevliga, underhållande och snälla arbetskamrater... eller huuuuuur!!! Den enen är mer galen än den andre och stämmning och skämt ligger på bottennivå. Där platsar jag!
Fordonsansvarig försöker komma överens med en jävlig telefon, lotsarna är griniga på SJ och trafikledaren hänger gardiner. Jag skämtar inte. Jag har bildbevis! Snyggt blev det i alla fall.
Här hemma är allt som vanligt minus jag på dagarna. Allan har mycket att stå i som hemmapappa. En Anni som är mer vild än tam, en Azzi som hellre jagar boll än ligger still och en Aramis som det knakar om, så fort och mycket växer han. När han kom var han mindre än katten, nu är han halvvägs till Azzis fullvuxna storlek. Han har väl gått om henne lagom till midsommar (troligtvis inte, men ibland verkar det så).
Foton har jag inga heller för jag har ingen kamera och tomten kommer ju inte på ett bra tag.
Appropå det... hur svårt ska det vara att förstå för en människa att 0 i inkomst är verkligen NOLL. Jag pratade med en "kompis" häromdan och naturligtvis kom vi in på ekonomi och tyvärr genomsyrar en dålig sådan allt och det griniga svarta monstret kryper närmare och närmare alla situationer man än kan hamna i. Hur som helst så tyckte hon att jag kunde spara pengar till allt jag ville köpa (digitalkamera och trimbord till hundarna för att skona min redan bräckliga rygg från kotknackaren). När jag förklarade att jag inte kan spara för att jag inte har något att spara så förstod hon inte.
- Det klart du kan spara! Det är ju bara att lägga undan en viss summa per månad!
Jag brann och idiotförklarade henne. Hennes kommentar var att ingen klarar av att leva på ingenting så någon form av inkomst hade jag väl ändå. Ja, stackars Allan och mamma (tack, älskar er!) och barnbidraget, men (tro det eller ej) så går det mesta av det till Anni. Jag har inga laster längre, slutade röka för 1,5 år sedan, köper aldrig kläder (förrutom arbetskläderna nu då, tack igen mamma) utan går på folk runtomkring och tigger ärvda kläder och jag försöker hålla mig borta från godis så gott jag kan. Fan, jag skulle ju nästan kunna bli rik på en normal månadsinkomst!! Tur de!
O du bror! Jag vill åka! Dra iväg åbäket till bilprovningen nu! :P
Ha de så läng!
Varför händer det mig? Och ett dop!
Förra veckan började bra. En åkare (innehavare av lastbilsåkeri) rinde och ville att jag skulle jobba för honom. Det lät jättebra tills han nämnde "ligga ute under veckorna". Det fungerar illa när man har småbarn och faktiskt vill umgås med sitt barn mer än bara på helgerna. Så han tackade för sig.
På måndag åkte jag med Mankan. Någonstans måste jag in i branchen och jag har noll erfarenhet. Åka med honom ger mig åtminstone ett par tår in och jag får chansen att lära mig och öva på saker jag är mindre bra på (köra truck).
På onsdag runt 12-tiden ringde åkaren igen och ville i alla fall ha med mig till Norrköping eftersom han inte bara hade långkörningar. Han skulle vara i Timrå vid 5-tiden samma eftermiddag och hämta upp mig.
Vi lastade i Birsta innan vi satte av söderut. Flera gånger under resan sa han att det inte fanns några chaufförer, att det alltså skulle vara chaufförsbrist vilket INTE är fallet eftersom de flesta åkerier jag känner till har fått låta sina timtidare gå hemma. Lågkonjunkturen har sett till att det är så.
Hur som helst... han berättade att han haft några få unga, nyutbildade chaffisar som helt sonika lämnat bilen när den stannat och tagit sig hem på annat sätt. Jag tyckte det lät märkligt först, men nu förstår jag.
Jag skulle köra hem från Uppsala, men jag fick inte sitta i stolen som jag ville, fick inte sänka ratten till bekväm nivå, fick inte bromsa, men inte heller motorbromsa och V.E.B (Volvo Engine Break = hjälpbroms) är bra, men inte så bra. Bil och släp krängde i nedförsbackarna i närmare 100 km/h så jag ville kliva ur och gå, men så skulle jag tydligen köra.
Han talade också om för mig att han skulle lära mig fuska med färdskrivarkorten så att jag kunde köra dygnet runt och med de körtider han hade så skulle man kanske, om man hade tur, få sova 3 timmar per dygn.
Och han tyckte det var konstigt att han inte fick någon som ville jobba???
Det klart han valde att kontakta mig, jag är desperat efter jobb, jag måste han en inkomst för vi håller på att gå under och dra mamma med oss. Jag är helt nyutbildad, har ingen som helst erfarenhet. Han trodde han kunde lura/locka mig, men ICKE, jag har vänner som kan det jag står okunnig i.
Veckan slutade mycket bättre. På lördag var det dags att klä upp sig för dop. Anni valde själv klänning och jag rotade igenom garderoben och hittade någon gammal trasa. Allan såg som vanligt riktigt bra ut, men så hade jag ju rakat honom kvällen innan.

Filip Nils Ivan fick pojken heta, Hampus lillebror, son till Reidar och Victoria Solem. En så otroligt söt liten guldklimp han är. Och mycket lik sin pappa.
Jag blir så avundsjuk på alla som får sin andra, tredje eller kanske till och med fjärde. Jag vill ha ett barn till och helst igår, men tiden får ha sin gång så sker det nog när det ska.
Efter dopet var det middag hos mormor och morfar (mamma och pappa alltså) och Anni fick springa omkring halvnaken en stund i värmen. Aramis och Azzi hade spenderat hela dagen där och var båda lite slitna efter leken med Emil och övervakandet av det extremt viktiga och svåra jobb det innebär att kratta gården fri från löv.

På måndag åkte jag med Mankan. Någonstans måste jag in i branchen och jag har noll erfarenhet. Åka med honom ger mig åtminstone ett par tår in och jag får chansen att lära mig och öva på saker jag är mindre bra på (köra truck).
På onsdag runt 12-tiden ringde åkaren igen och ville i alla fall ha med mig till Norrköping eftersom han inte bara hade långkörningar. Han skulle vara i Timrå vid 5-tiden samma eftermiddag och hämta upp mig.
Vi lastade i Birsta innan vi satte av söderut. Flera gånger under resan sa han att det inte fanns några chaufförer, att det alltså skulle vara chaufförsbrist vilket INTE är fallet eftersom de flesta åkerier jag känner till har fått låta sina timtidare gå hemma. Lågkonjunkturen har sett till att det är så.
Hur som helst... han berättade att han haft några få unga, nyutbildade chaffisar som helt sonika lämnat bilen när den stannat och tagit sig hem på annat sätt. Jag tyckte det lät märkligt först, men nu förstår jag.
Jag skulle köra hem från Uppsala, men jag fick inte sitta i stolen som jag ville, fick inte sänka ratten till bekväm nivå, fick inte bromsa, men inte heller motorbromsa och V.E.B (Volvo Engine Break = hjälpbroms) är bra, men inte så bra. Bil och släp krängde i nedförsbackarna i närmare 100 km/h så jag ville kliva ur och gå, men så skulle jag tydligen köra.
Han talade också om för mig att han skulle lära mig fuska med färdskrivarkorten så att jag kunde köra dygnet runt och med de körtider han hade så skulle man kanske, om man hade tur, få sova 3 timmar per dygn.
Och han tyckte det var konstigt att han inte fick någon som ville jobba???
Det klart han valde att kontakta mig, jag är desperat efter jobb, jag måste han en inkomst för vi håller på att gå under och dra mamma med oss. Jag är helt nyutbildad, har ingen som helst erfarenhet. Han trodde han kunde lura/locka mig, men ICKE, jag har vänner som kan det jag står okunnig i.
Veckan slutade mycket bättre. På lördag var det dags att klä upp sig för dop. Anni valde själv klänning och jag rotade igenom garderoben och hittade någon gammal trasa. Allan såg som vanligt riktigt bra ut, men så hade jag ju rakat honom kvällen innan.

Filip Nils Ivan fick pojken heta, Hampus lillebror, son till Reidar och Victoria Solem. En så otroligt söt liten guldklimp han är. Och mycket lik sin pappa.
Jag blir så avundsjuk på alla som får sin andra, tredje eller kanske till och med fjärde. Jag vill ha ett barn till och helst igår, men tiden får ha sin gång så sker det nog när det ska.
Efter dopet var det middag hos mormor och morfar (mamma och pappa alltså) och Anni fick springa omkring halvnaken en stund i värmen. Aramis och Azzi hade spenderat hela dagen där och var båda lite slitna efter leken med Emil och övervakandet av det extremt viktiga och svåra jobb det innebär att kratta gården fri från löv.

