Rätt men fel ändå
Det var söndag morgon, jag hade legat vaken sedan pojkarna for vid 5-tiden. Väntade bara på att väckarklockan skulle ringa. Det hann den aldrig för jag stängde den och klev upp 07.45. 20 minuter senare väckte jag Ninnen, micrade en flaska välling och satte mig framför TV'n och matade busfröet. Strax därefter kom mamma och jag stoppade vovven i bilen och for. Kom nästan inte av gården för all snö som kommit, och mer föll från skyarna.
Strax före 9 hoppade mamma-Mia in i bilen och vi satte av mot Matfors-skogarna.
Vid 10 samlades vi i Matfors Brukshundklubbs klubbstuga och vi blev tilldelad startordning och meddelad om vad som skulle ske under dagen. Startnummer 6 fick jag. Nervöst väntade jag på min tur.
Så ropade de ner mig och Miller till lydnadsplanen. Han fick hälsa på de människor som stod på plats och vi fick ställa oss en bit ifrån så att en ny okänd människa kunde komma mot oss med bestämda steg, ta i hand och hälsa. Miller viftade som vanligt på svansen och försökte gå mellan oss. Därefter skulle det lekas med bitstock. Hej och hå, han väger ändå strax över 40 kilo och ÄLSKAR att kampa. Jag kastade bitstocken och DÄR försvann Miller med den...
Domarna bestämde för att bryta. Jag vet inte om jag kan kalla honom underkänd. För att bli försvarsmaktshund måste hunden vid certprovet ha fyllt 18 månader. Miller hade haft 10 dagar till godo. Hunden måste vara AD/HD röntgad, får inte ske förrän efter 12 månader för att det ska registreras och läsas hos SKK och Miller är bara 9,5 månader. Vi har mycket lite, om inte ingen lydnad, han hade behövt grunden. Så vi är helt enkelt välkomna tillbaka när Miller växt på sig, både fysiskt och mentalt, när han är röntgad och när lydnaden fungerar. "Sad but true!"
Om jag blev besviken, näe, men lite lättad över att inte behöva ha panik inför lydnadsprovet, nu kan vi arbeta i vår egen takt och hitta en rytm och starta appellen när vi är klara. Och han blev ju som sagt inte underkänd, bara utpekad som omogen. :p
Jag släppte av Mia i Edsåker och for hem till mamma, Ninnen och Azzi. Drack te och åt smörgås och blev varse om att plogbilen farit av vägen. Insåg dessutom att om vägen inte skulle bli plogad skulle jag inte ta mig till simningen i Tallnäs. Jag väntade och snön fortsatte falla. TV parabolen var så översnöad så den hade ingen signal. Jag väntade lite till.
Klockan 21.53 for jag från gården hemma i Edsta och fastnade naturligtvis i snömodden när jag skulle ut på vägen från den oplogade skogsbilvägen. DÅ kom plogbilen förbi i sakta mak. Antar att bärgaren dragit upp honom då. Ja, ja, får hoppas det är bättre väder nästa söndag. För blöt ska han bli den lilla "dampweilern". :D
Nu ska herrskapet sussa!
Natti natti
Strax före 9 hoppade mamma-Mia in i bilen och vi satte av mot Matfors-skogarna.
Vid 10 samlades vi i Matfors Brukshundklubbs klubbstuga och vi blev tilldelad startordning och meddelad om vad som skulle ske under dagen. Startnummer 6 fick jag. Nervöst väntade jag på min tur.
Så ropade de ner mig och Miller till lydnadsplanen. Han fick hälsa på de människor som stod på plats och vi fick ställa oss en bit ifrån så att en ny okänd människa kunde komma mot oss med bestämda steg, ta i hand och hälsa. Miller viftade som vanligt på svansen och försökte gå mellan oss. Därefter skulle det lekas med bitstock. Hej och hå, han väger ändå strax över 40 kilo och ÄLSKAR att kampa. Jag kastade bitstocken och DÄR försvann Miller med den...
Domarna bestämde för att bryta. Jag vet inte om jag kan kalla honom underkänd. För att bli försvarsmaktshund måste hunden vid certprovet ha fyllt 18 månader. Miller hade haft 10 dagar till godo. Hunden måste vara AD/HD röntgad, får inte ske förrän efter 12 månader för att det ska registreras och läsas hos SKK och Miller är bara 9,5 månader. Vi har mycket lite, om inte ingen lydnad, han hade behövt grunden. Så vi är helt enkelt välkomna tillbaka när Miller växt på sig, både fysiskt och mentalt, när han är röntgad och när lydnaden fungerar. "Sad but true!"
Om jag blev besviken, näe, men lite lättad över att inte behöva ha panik inför lydnadsprovet, nu kan vi arbeta i vår egen takt och hitta en rytm och starta appellen när vi är klara. Och han blev ju som sagt inte underkänd, bara utpekad som omogen. :p
Jag släppte av Mia i Edsåker och for hem till mamma, Ninnen och Azzi. Drack te och åt smörgås och blev varse om att plogbilen farit av vägen. Insåg dessutom att om vägen inte skulle bli plogad skulle jag inte ta mig till simningen i Tallnäs. Jag väntade och snön fortsatte falla. TV parabolen var så översnöad så den hade ingen signal. Jag väntade lite till.
Klockan 21.53 for jag från gården hemma i Edsta och fastnade naturligtvis i snömodden när jag skulle ut på vägen från den oplogade skogsbilvägen. DÅ kom plogbilen förbi i sakta mak. Antar att bärgaren dragit upp honom då. Ja, ja, får hoppas det är bättre väder nästa söndag. För blöt ska han bli den lilla "dampweilern". :D
Nu ska herrskapet sussa!
Natti natti
Kommentarer
Trackback
